Justin tog min hand och vi gick ut genom dörren. Utanför stod massa skrikande fans. Irriterande, tänkte jag samtidigt som Justin släppte min hand för att gå dit och skriva autografer, samt ta kort.
" Do you have a girlfriend? " var det en tjej som frågade och blinkade och mig. " No, haha " svarade Justin och blinkade åt mig. Jag log och satte armarna i kors.
" God, becouse I am your girlfriend " var det en annan tjej som skrek i kanske 12-årsåldern. Jag skrattade igen och gick fram till några fans.
" Hello, I'm Miranda. " sa jag och log.
Fansen tittade noga på mig först och sedan ropade en mitt namn.
" Känner du Justin? " frågade hon nyfiket. Jag nickade och då blev det massa skrik.
" Kan jag få din autograf? " Jag tittade förvånat på dom och log. " Varför då? " svarade jag. " Vi läser din blogg ju! " sa dom och jag spärrade upp mina ögon.
Så många läsare hade jag väl inte. Oj, det var i alla fall kul att dom läste min blogg.
En av tjejerna räckte mig en penna och jag skrev mitt namn i skrivstil. Det såg lite bra ut i alla fall. Sedan började massa andra tjejer göra samma sak.
Jag tittade på Justin och han var upptagen hos sina fans.
Han såg i alla fall ut att trivas. En stund senare kände jag en hand på min axel. Jag snodde runt.
" Ähum, Hej mamma " sa jag och log lite försiktigt.
" D-du är väl inte kändis? " Några fans började skrika mitt namn och att min blogg ägde.
Mamma skrattade och kramade om mig. " Kom hem snart, raring "
" Jag ska, men kan Justin följa med? " sa jag. " Ja, han är alltid välkommen hos oss ".
(Lyssna på låten medan ni läser resten av kapitlet)
Den här natten kunde jag inte somna. Jag lutade huvudet mot Justins bröst och blundade.
Så tog jag upp mobilen och låste in mig på toaletten. Jag knappade in numret till Prim ( min bästa vän ) och tryckte mobilen mot örat.
" Hallå? " svarade en trött röst, och en gäsp hördes därefter.
" Jag kan inte somna "
" Hmm? Jag känner igen det på rösten. Miranda, du får väl bara lägga dig ner och somna. "
" Jo, jag sover jättebekvämt men jag kan ändå inte sova. "
" Aha, men gör som jag säger, det hjälper "
" Tack, Prim! Du är en äkta vän! "
Jag log och gick tillbaka till sängen. Efter fem minuter så hade jag somnat.